när det beter sig precis likadant.

hemma hos oss:

pappa och jag diskuterar en sak.

jag säger att han måste inse sin del i problemet.

då säger pappa att nu börjar jag sådär igen, skyller ifrån mig och tycker bara att det är han som är delaktig sen så börjar han prata om vad jag gör fel och att jag har större del i problemet än vad han har.

VEM ÄR DET DÅ SOM SKYLLER IFRÅN SIG?

det som irriterar mig mest är att det är pappa som är grunden till problemet,

sen blir jag bara bidragande orsak till att det blir större

bara genom att finnas till ungefär.

jag hatar när man inser att man är precis som sina föräldrar.